söndag 30 november 2008

Vinkväll och adventsbak

Jodå, i morse rotades adventsljusstaken fram, så att vi kunde tända det första ljuset och mysa i dess sken medan vi åt frukost. Utegran med ljus i ordnades under gårdagen, samt några elektriska ljusstakar på glasverandan. Så underbart... ett magiskt sken pryder nu vårt fina, välkomnande utrymme. Och idag föll snön... om än något blöt sådan!

Idag har det bakats...

Eftersom sonen fått order av fröken att ha lussekatter med sig till skolan, inför lussefirandet, så ställde vi till med bak idag. Och om jag ska vara ärlig så var det bara degen jag gjorde, resten skötte sonen galant själv (nästan i alla fall).
- Nu blir nog fröken stolt över mig imorn, sa han och fascinerades över mängden lussebullar som faktiskt hamnat på plåten. Men vi behåller allt några själva också. Dom med pärlsocker på. Eftersom ingen i familjen är förtjust i russin, så garnerar vi våra egna med pärlsocker istället. Jättegott!

Och när vi ändå vara i bakartagen, så fortsatte vi med skorpor. Leilas underbara saffransskorpor, som jag fick en passion för förra julen.


Och igår vinades det...

Fyra fnittriga väninnor satt och samtalade till halvtvå på natten i gårkväll, medan det åtnjöts vin, glögg, mandel och pepparkakor med ädelost på. Men så var det också längesedan vi sist hade en sammankomst... och alltså mycket att prata om. Mycket trevligt hade vi i alla fall! Och vinet... det tog slut...


fredag 28 november 2008

Mamma Jean tränar bana

Min Bc valps mamma, Jean och hennes förare Nathalie Ädel, tränar bana inför tävlingar nere i Skåne kommande helg. Worker Boy med familj önskar Lycka till!

tisdag 25 november 2008

Bokstavsfrossa...


På min sons skola pågår just nu läs- och skrivveckor. Något som gör en skrivande mamma glad. Idag gjorde de ett besök på biblioteket, där de fick "Barnens andra bok", samt en guidning av hur det går till på biblioteket. Sonen var sprudlande glad då han kom hem och visade stolt upp sin nya bok, som vi genast bläddrade i tillsammans. Och omedelbart imponerade han på mig genom att läsa Elsa Beskows bokstavsramsa "ABCD - råttmor kokar te" ur denna bok. Alla i klassen fick dessutom välja ut varsin bok, som de ska läsa tillsammans med föräldrarna, för att sedan ta med till skolan och diskutera och samtala kring på fredag. Min son valde: Mamma Mu åker bobb.
Åh, det är såna här saker som gör det så otroligt roligt att äntligen ha barn som uppnått skolåldern Mamma njuter. Nu ska det frossas i böcker och bokstäver här hemma.



- en bokstavsramsa av Elsa Beskow

lördag 22 november 2008

Bagge på vift...

Åter en gång har baggarna fått för sig att rymma. Då jag kom ned till fårhuset var grinden forcerad. En utav baggarna låg utanför hagen och idisslade lugnt, men den andre däremot, han var borta… Jag tog bägge hundarna med mig för att gå och leta efter honom, men förgäves. Jag ringer min man och säger att baggen har rymt (han är på jobbet). Då jag hör två skott avfyras i skogen tänker jag direkt, å nej nu sköt dom honom. Strax efteråt ser jag en skåpbil köra in på gården. Jaha, nu har någon jägare skjutit vår avelsbagge, tänker jag.
Men så var det inte. Däremot hade en man i grannbyn fått besök av vår "Sunnebässe", då han hade varit i skogen och huggit ved och plötsligt känt någon knuffa på honom. Efter att ha involverat ytterligare personer, lyckas flera män till slut få in baggen i en skåpbil för vidare färd mot en hundgård. Ingen vet vems baggen är ännu.

Männen i skåpbilen kommer emot mig i fårhagen, och undrar försiktigt om vi har får, och om vi eventuellt har en bagge som är borta.
-Jo, jag håller på att leta efter honom, svarar jag.
-Han sitter i hundgården hos mig, meddelar mannen och förklarar hela historien.
Samtidigt har en viss telefonkedja dragit igång på bygden, och strax efter att männen anlänt ringer min man och talar om att baggen sitter i en hundgård i grannbyn. Någon har ringt honom på jobbet och meddelat detta, varpå några arbetskamrater fått mycket roligt åt händelsen.
Gubben skyndar sig hem från jobbet (jag är ju ensam med barnen och kommer dessutom inte vidare överens med våra baggar), tar med sig koppel och vallhund för en promenad till grannbyn. Varifrån han sedan promenerar hem med ett får i koppel längs vägen. Det måste ju i alla fall ha sett ganska lustigt ut för förbipasserande.
Så just nu snickras det rymningsfritt fårhuset, och jag hoppas verkligen att det är slut på rymningar. För även om det då och då händer att fåren rymmer, så har de aldrig lämnat gården tidigare. Men så ser baggen också mycket sliten ut efter sin långpromenad idag.

fredag 21 november 2008

Vilken syster han har min BC valp

Kolla in Worker Boy's syrra, The Looks Quickly Enia, vad hon kan, bara 12 veckor gammal.



Enia 12veckor vallar from Kennel TheLook on Vimeo.

torsdag 20 november 2008

En mamma i kaos

Dagen började som vanligt med att lilleman vaknade före klockan ringde, inget konstigt med det. Men sen började kaoset. Äldste sonen var sjuk och skulle stanna hemma från skolan, än så länge lugnt, jag skulle bara leta upp telefonnummer till skolbussen och skolan för att ringa och meddela läget. Medan jag klär på mig hinner lillen krypa ut till teverummet, där får han tag på ett fullt saftglas och välter givetvis ut det över golvet. Suck, jaja, det var vårt eget fel som lämnade kvar det på bordet. Jag går in på toa för att ta av lillen den dyblöta pyjamasen och byta blöja, när jag plötsligt hör hunden börja skälla från nedervåningen. Något hon bara gör om det kommer någon (det bor en liten vakthund i min vallhund). Så rufsig i håret, klädd i smutsiga mysbyxor och linne och med lillen endast i förd blöja på armen, rusar jag ned för trappan. Det är sotaren som står och knackar. Shit, det hade jag helt glömt, så medan han går runt i hela huset och inspekterar muren (det var nämligen dags för besiktning), irrar jag runt som en galning och letar telefonnummer, samtidigt som jag försöker klä på lillen. Dessutom ska sotaren upp på vinden, trapputrymmet är fullt av diverse prylar som jag hastigt plockar undan och ber om ursäkt för röran.
– Jag hade totalt glömt att du skulle komma, ursäktar jag mig. Mitt i allt kaos står äldste sonen och oroar sig för sitt stökiga rum.
–Tror du han går in på mitt rum, det är så stökigt, säger han och tror att den främmande mannen ska besikta husets rum, inte skorstenen. Så finner jag telefonnummer, ringer buss och skola, sotaren lämnar oss och vi kan börja äta frukost. Men det är inte över...
Hundarna, som nu är i hundgården, börjar plötsligt skälla igen. Jag tittar ut, jo mycket riktigt, det kommer en telearbetare. Jag öppnar för honom. Han ska byta en ledning inne i fårhagen och undrar om jag kan dra ur strömmen till stängslet.
–Ja, jag ska bara lägga lillen först, säger jag. Det är nämligen en bit att gå till aggregatet.
- Nej, nej, det går nog bra ändå, jag går in genom grinden, svarar han. Men jag tror några får har rymt, fortsätter han och berättar att han sett lösa får på gården då han anlänt.
Hastigt blandar jag till välling, som jag ger lillen, klär på honom och lägger han i barnvagnen. Han somnar. Tack för det.
När jag kommer ner till fårhuset, där de båda baggarna bor, ser jag en forcerad grind och en vild bagge, som springer lös. Hunden hjälper mig att få honom tillbaka och håller vakt medan jag spikar fast grinden. Jag går sen upp på höloftet för att skotta ner hö till tackorna, bara för att upptäcka att baggen rymt igen då jag kommer ner. Tilläggas ska, att allt detta sker med publik, då telearbetaren har klättrat upp i en telefonstolpe och betraktar mitt kaotiska arbete med djuren. Jag suckar och låter bägge baggarna gå hos tackorna, och hoppas att de är färdigbetäckta av den rätte baggen. Och än har dagen bara börjat…

onsdag 19 november 2008

Emma - Mias dotter

Maria Eriksson har skrivit boken Emma, Mias dotter. Alltså boken om sin egen dotter, en sann historia som verkligen griper tag om känslorna. Ger en annan vinkling av böckerna Gömda, Asyl och Mias hemlighet, samt tar vid med en fortsättning där ovan nämnda böcker slutar.
Åter en gång får man stifta bekantskap med Mia och hennes familj, den här gången mest med hennes dotter Emma. Emma var, enligt böckerna, den som tog mest skada av livet på flykt från hennes egen far och hans landsmän som ville döda henne.
Den här gången får läsaren först en slags resumé av vad som hänt, genom Emmas huvud, och hur hon upplevde allt det tragiska som utspelar sig i Liza Marklunds Gömda och Asyl. Allt ur ett barns perspektiv. Sen, när man kanske tror att familjen äntligen hade fått det bra, brakar helvetet loss för Emma. Hon hatar sin mamma för att ha ljugit och hon hatar ”Mannen med de mörka ögonen”, som hon först som tonåring får veta att det är hennes egen far. Mannen som gjort det omöjligt för familjen att leva i Sverige. Det är en omtumlande och gripande sann historia som berättas, där hemskheterna avlöser varandra. Finns det ingen ände? Ska allt drabba denna familj? Tankar som hela tiden dyker upp medan jag läser. Det är ett miserabelt tonårsliv som väntar Emma, där hennes förhållande med Mr White, ett drogberoende, tycks vara det enda som betyder något för henne. Ända tills ett liv dyker upp, det enda som kan rädda Emmas eget liv.

måndag 17 november 2008

I nattens tystnad

I nattens tystnad är en fristående roman av Margit Sandemo. Och som vanligt tar Sandemo mig som läsare med på ett spänningsfyllt äventyr, detta trots att bokens huvudkaraktär är en ganska torr och tråkig figur. Boken handlar om människans behov av ett samtal med en anonym röst, och om människans sätt att manipulera och utnyttja sitt tillstånd. Språket och handlingen är enkelt men intrigfyllt. Det enda som stör mitt läsande är de högtravande dialogerna, som jag antar är tänkta att skildra överklass, men som bara känns ditklistrade och onaturliga.
Berättelsen utspelar sig i en liten norsk stad där man får bekanta sig med en kvinna, Irina, som lider av kärlekssorg efter att ha blivit lämnad av sin man. En tämligen tråkig inledning, som ganska snart tar en helt ny och oväntad vändning. Sandemo skildrar på ett skickligt vis Irinas egen förändring och hur hennes självinsikt förändras genom att vrida och vända på karaktärerna, så att läsaren också upplever det Irina upplever. Det utlovas dödlig fara och spänning, spänning som kanske inte riktigt griper tag i mig som läsare, men som ändå får mig att fortsätta läsa. Helt klart läsvärd, men Sandemo kan egentligen bättre än så här.

söndag 16 november 2008

Om man bara kunde tänka så här lite oftare


En sak i taget, en sak i taget.

Forcera inte, stressa inte, pressa inte.

En sak i taget.

Allt har sin tid och din tid kommer.

Låt saker sjunka in.

Landa.

Du måste inte prestera hela tiden.

Lita på dig själv och din förmåga.

Låt saker komma till dig.

En sak i taget, en sak i taget.



Saxat från en annan blogg. Tack för lånet!

onsdag 12 november 2008

Sån är jag... testa dig själv!

What Kind of Reader Are You?
Your Result: Dedicated Reader

You are always trying to find the time to get back to your book. You are convinced that the world would be a much better place if only everyone read more.

Literate Good Citizen
Fad Reader
Obsessive-Compulsive Bookworm
Book Snob
Non-Reader
What Kind of Reader Are You?
Quiz Created on GoToQuiz