torsdag 8 januari 2009

Livets karusell


Dimman tätnar
jag får svårt att se
Tankar som ekar i mitt inre
eskalerar och slår rot

Mörkret är nattsvart
jag är fast
Det klamrar sig fast
kan inte komma loss
Hjälp

Fortfarande mörkt
jag kanske förstår
Känslor ilar i svindlande fart
Livet åker karusell
det går inte att hoppa av

Dimman lättar
jag börjar se igenom
Surret har klingat bort
och tankarna har klarnat
Jag finner ro



-mina tankar om livets uppochner

2 kommentarer:

  1. Är det dina egna tankar? Vackert formulerat och det är väl så livet kan vara!

    Trevligt att du gillade min bok. Tanken vara att skriva om en kvinna, en mamma som bara råkade vara funktionshindrad. Jag ville inte lägga fokus på själva funktionshindret utan på livet, relationerna, kärleken osv...fast hon var ju trotts allt funktionshindrad. En hel del är taget ur mitt liv men långt i från allt :)

    Sov gott! Kram lena

    SvaraRadera
  2. Det är mina tankar - skrevs en sömnlös natt för några nätter sen... på mobilen, haha.

    Ja, visst är det så att man tar en del från sig själv när man skriver. Jag pytsar ut små delar av mig till alla mina romangestalter, en salig blandning av fantasi och egna erfarenheter. Och det är ju det som är så fantastiskt med skrivandet, att man kan skapa sina figurer precis så som man vill att de ska vara. Konstnärens frihet. Härligt!

    Ha en bra dag. Kram...

    SvaraRadera